Ewa JonasonEwa Jonason, Kommunikolog blir intervjuad av Olle Leckne.
Olle: Berätta om din profession kommunikologi och din bakgrund.  – Ewa: Det innebär att det ena jag gör är att utbilda i en ny Meta disciplin Kommunikologi.

 Det andra är att jag arbetar som konsult mot organisationer och företag. på olika systemnivåer som organisation, grupp och individ. På senare tid har det blivit mycket Ledarutveckling både på grupp och individnivå.

Jag har en bakgrund av att ha arbetat inom teater, TV och radio och har olika utbildningar från de kreativa branscherna. Mitt stora intresse för människors utveckling, kommunikation och ledarskap gjorde att jag började studera ledarskap, hälsopedagogik, stresshantering osv. En dag tipsade en bekant mig om Kommunikologi som är ett kunskapsområde som studerar andra kunskapsområden. Kort definition är Läran om det som är gemensamt i förändrings- och utvecklingsprocesser.

Olle: Du är expert på kommunikation, berätta mer om det.

Ewa; Jag kallar mig inte för expert på kommunikation för det kan lätt kopplas till något annat än min kompetens. Utbildningen i Kommunikologi leder till Tvärdisciplinär Meta-Kompetens, en modern kompetens på ett tvärdisciplinärt sammanfattat material. Resultatet av flera decenniers disciplinutveckling inom och mellan olika discipliner och arbetsfält: Pedagogik, ledarskap, vägledning, hälsa, terapi, förhandling, samarbete etc. När jag anlitas som konsult så vill mina kunder ha hjälp med att analysera utan att värdera och sortera i egna och andras mönster. Det leder till att de kan anta utmaningar och lösa problem samtidigt som de lär sig förstå vad som har orsakat dem. Jag längtar till den dagen när folk frågar vad jag gör och jag kan svara “Jag är Kommunikolog” och folk svarar med ett kort “Jaha” ungefär på samma sätt som att någon svarar “Jag är jurist.”

Olle: Hur kommer det sig att du att du blev inspirerad att skriva i diskussionstråden i Jag söker konstiga kombinationer (i LI Sverige gruppen) ?

Ewa: Jag gillade Jonas Bergvalls sökning här på Linked in och tyckte att den gällde mig. Jag har förstått att jag är en konstig kombination i en del människors ögon. Vi människor verkar ha behov av att stoppa in varandra i olika fack…

Olle: Vad var det som egentligen hände (på konstiga kombinationer mötet 3 okt)? 

Ewa: 8 personer (en av oss satt i Göteborg och var med oss via Skype) träffades i en fantastisk lokal. Ulf Löwenhav tog initiativet till mötet, fixade lokalen och hade satt ett förslag till en agenda och var sedan väldigt tydlig med att den inte behövde följas. Han var också tydlig med att han önskade att vi lämnade alla eventuella hämningar hemma och fritt vågade tala om och diskutera sådant som vi tyckte var intressant utifrån intressanta kombinationer av kunskapsområden och aktiviteter. Så utifrån det träffades vi presenterade oss för och lyssnade på varandra och jag tycker att det var ett spännande möte som präglades en hel del av igenkänning som gjorde att jag upplevde tillstånd av generositet, mod och öppenhet.

Olle: Hur kommunicerar en vanlig grupp och hur kommunicerade den här gruppen vid det här tillfället?
Ewa: Jag tycker att det är svårt att beskriva det generellt eftersom det är olika beroende på vad intentionen är med gruppen och att det är olika med olika grupper.En sak har jag lärt mig både när det gäller min egen kommunikation och andras. Att det inte går att vara nog tydlig . Vi/jag tror ofta att jag är jättetydlig och detta kan gälla som ledare, medarbetare, förälder, kollega, partner, listan kan göra lång. Vi går ofta in på tex möten med olika förväntningar om vad det ska leda till men vi är inte tydliga med det. Någon på ett möte har kanske medvetet eller omedvetet förväntningen att få till en dikussion, någon annan önskar information en tredje vill ha beslut. När förväntningarna inte är tydliga så kan mötet bli rörigt och så går mötesdeltagarna ut från mötet och säger ” Vilket skitmöte” istället för att lyfta vad jag vill ha ut av mötet.Det som i mina ögon var nycklar till framgång med vårt möte den 3 oktober var att det var tydligt att det fanns en agenda och att den inte måste följas, att vi presenterade oss för varandra och att alla lyssnade uppmärksamt på varandra. Vi uppmärksammade Gabriella som satt i Göteborg och flyttade datorn så att hon skulle kunna se den som pratade. Det gjorde att vi som jag ser det hamnade i goda tillstånd och kunde vara öppna med våra tankar och funderingar. Respekt är ett ord som dyker upp när jag tänker tillbaka på mötet.

Olle: Vad söker du för konstiga kombinationer? 
Ewa: Jag är öppen för och intresserad av alla varianter. Jag tror att vi kan lära av varandra så att var och en inte “behöver uppfinna hjulet igen och igen”. Jag vill, hur naivt det än må låta, “dra mitt strå till en bättre värld” Som jag ser det behövs ett ökat samarbete arbetsområden emellan. Egentligen från det lilla till det stora globala perspektivet med alla de utmaningar som vi människor står inför.
Det skulle vara spännande med en bro mellan forskare, politiker, näringsliv, organisationer som vård, skola med tanke på ovanstående.

Tack för intervjun


Leave a Reply

Your email address will not be published.

*